Kort svar: Kontrollera fönstertätningar, frigör utrymmet framför elementen och se över inställningarna i värmesystemet. Utgå från förra årets faktiska kostnader när du planerar vinterns budget och justera för ändrade priser. Om värmen ingår i hyran eller månadsavgiften ska du inte räkna med den en gång till som en separat utgift.
Ett dragigt fönster märks ofta först när temperaturen sjunker. Detsamma gäller ett element som inte värmer som det ska. Genom att kontrollera bostaden innan kylan blir ihållande får du tid att åtgärda problemen.
Börja också med att ta reda på vad du faktiskt betalar för. Den som värmer en villa med el behöver planera på ett annat sätt än den som bor i en lägenhet där värmen ingår i hyran.
Vad betalar du för uppvärmningen?
Titta på ditt avtal och dina senaste fakturor innan du börjar räkna. Kontrollera om värmen ingår i hyran eller månadsavgiften, eller om du betalar den separat.
I en bostadsrätt hittar du ofta uppgifterna i föreningens information. Fråga styrelsen om det är oklart vilka kostnader som ingår.
För dig som bor i villa beror kostnaderna bland annat på uppvärmningssätt, energianvändning och avtal. Har du elvärme eller värmepump kan elräkningen även innehålla hushållsel och varmvatten. Skilj därför mellan kostnaden för uppvärmning och bostadens totala energikostnad när du jämför olika år.
Har du fjärrvärme, kontrollera både energianvändningen och avgifterna på fakturan. En lägre förbrukning behöver inte innebära att hela fakturan minskar lika mycket.
Så förbereder du bostaden för vintern
Börja med sådant du kan kontrollera utan större ingrepp. Leta efter drag, se till att värmen kan spridas och undersök sådant som inte fungerar som vanligt.
Kontrollera fönster och dörrar
Känn efter om det drar runt stängda fönster och ytterdörrar. Kontrollera om tätningslisterna har spruckit, lossnat eller blivit hårda. Byt vid behov till lister som passar fönstret eller dörren.
Täta inte igen ventilationsöppningar. Är du osäker på var luften ska komma in, fråga hyresvärden, föreningen eller en fackperson innan du gör förändringar.
Lämna plats framför elementen
Flytta undan soffor, sängar och andra stora möbler som står tätt framför elementen. Se också till att långa gardiner inte täcker element eller termostater.
När värmen kan spridas fritt blir det lättare att få en jämn temperatur i rummet.
Kontrollera element som värmer ojämnt
Om ett element förblir kallt eller låter annorlunda än vanligt bör du undersöka orsaken. I en hyresrätt kontaktar du hyresvärden. I en bostadsrätt frågar du föreningen eller förvaltaren vad du får göra själv.
Lufta inte ett gemensamt värmesystem utan att först kontrollera hur det ska hanteras i huset.
Se över värmepumpen eller pannan
Följ tillverkarens anvisningar för rengöring och underhåll. För en luftvärmepump kan det exempelvis handla om att rengöra filter.
Kontrollera inställningarna innan du höjer temperaturen för att kompensera för ett problem. Boka service om utrustningen inte fungerar som den ska.
Vädra kort och stäng sedan fönstret
Om du behöver vädra, öppna ordentligt en kort stund i stället för att lämna fönstret på glänt länge.
Om bostaden ofta känns instängd eller fuktig behöver du även kontrollera att ventilationen fungerar.
Vilka åtgärder ska du börja med?
| Åtgärd | När den är relevant | Första steg |
|---|---|---|
| Flytta möbler från elementen | Värmen har svårt att spridas i rummet | Frigör utrymmet framför element och termostater |
| Kontrollera tätningslister | Det drar runt stängda fönster eller dörrar | Undersök listernas skick och passform |
| Kontrollera ett kallt element | Ett rum är kallare än de andra | Kontakta ansvarig för värmesystemet |
| Rengöra värmepumpens filter | Underhåll behövs enligt tillverkarens anvisningar | Följ manualen |
| Utreda isolering eller fönsterbyte | Drag och hög energianvändning kvarstår | Be om en bedömning och jämför offerter |
Större arbeten bör utgå från husets faktiska brister. Ett fönsterbyte är en annan investering än att byta tätningslister, och det är inte säkert att det är den första åtgärden som behövs.
Be om en bedömning av vilka arbeten som gör mest nytta. Jämför sedan kostnaden med den förväntade besparingen och behovet av underhåll.
Så räknar du på dina uppvärmningskostnader
Samla fakturorna för ett helt år. Då får du med både kalla och varma månader samt återkommande avgifter. Använd samma period och samma kostnadsposter när du jämför olika år.
Gör sedan tre saker:
- Summera den faktiska kostnaden. Kontrollera vad som gäller uppvärmning, varmvatten och eventuell hushållsel.
- Ta hänsyn till ändrade priser. Förra årets totalsumma är ett underlag för beräkningen. Nästa års kostnad kan bli annorlunda.
- Dela årsbeloppet med tolv. Då ser du vilken genomsnittlig månadsbudget som behövs.
Räkneexempel: 18 000 kronor på ett år
Anta att dina uppvärmningskostnader förra året var 18 000 kronor.
- Årskostnad: 18 000 kronor.
- Genomsnitt per månad: 18 000 ÷ 12 = 1 500 kronor.
- Belopp att planera för under året: 1 500 × 12 = 18 000 kronor.
Beloppet är ett räkneexempel och visar inte vad uppvärmning normalt kostar i Sverige. Din kostnad beror på bostaden, värmesystemet, avtalet och användningen.
Om du för över 1 500 kronor varje månad till ett räkningskonto och betalar värmefakturorna därifrån, fördelar du kostnaden över året. Pengarna är avsedda för fakturorna och ska inte samtidigt räknas som en extra buffert.
Börjar du på hösten kan saldot vara för litet för de första höga vinterräkningarna. Räkna därför även på vilka betalningar som väntar de närmaste månaderna.
Så får värmen plats i hushållsbudgeten
Lägg uppvärmningen bland bostadens återkommande kostnader. Om värmen ingår i hyran eller månadsavgiften räknar du med den där.
Betalar du separat kan ett räkningskonto göra det lättare att hantera skillnaden mellan sommar och vinter:
- för över ett planerat belopp efter varje lön;
- betala värmefakturorna från samma konto;
- följ upp saldot och kostnaderna under året;
- justera överföringen om priserna eller användningen förändras.
Delar du hushåll med någon behöver ni också bestämma hur kostnaderna ska fördelas. Ett gemensamt konto med automatiska överföringar kan förenkla betalningarna. Läs mer om hur ni kan organisera en gemensam ekonomi.
Skilj på planerade räkningar och buffert
Vinterräkningarna går att planera för, även om beloppen varierar. En trasig värmepump är däremot en oförutsedd utgift.
Försök därför hålla isär pengar till kommande fakturor och en buffert för sådant som går sönder. Börja med en summa som ryms i budgeten och bygg upp sparandet efter hand. Fler råd om månadssparande och ekonomiska marginaler finns i våra tips för att klara årets fattigaste tid.
Vad gör du om du inte kan betala värmeräkningen?
Kontakta företaget som skickat fakturan så snart du ser att pengarna inte räcker. Förklara situationen och fråga om det går att få anstånd eller en avbetalningsplan. Kontrollera vilka villkor och eventuella avgifter som gäller innan du accepterar.
Gå också igenom kommande betalningar. Om samma underskott återkommer varje månad behöver du se över budgeten för att kunna hantera kommande fakturor.
Om du överväger att låna, räkna först på återbetalningen och den totala kostnaden. En ny månadsbetalning behöver rymmas även efter att den aktuella räkningen är betald. Läs mer om saker att tänka på innan du tar ett lån.
Vanliga frågor om uppvärmning inför vintern
När ska jag börja förbereda huset för vintern?
Kontrollera gärna tätningar och värmesystem innan du behöver värme varje dag. Då hinner du beställa material, felanmäla eller boka hjälp. Har kylan redan kommit är det fortfarande värt att åtgärda drag och kontrollera att värmen fungerar.
Sparar jag pengar om värmen ingår i hyran?
Du får inte automatiskt en lägre månadshyra genom att använda mindre värme. Kontrollera hur ditt avtal är utformat. Att låta värmen spridas ordentligt kan ändå förbättra komforten och minska onödig energianvändning i huset.
Ska jag stänga av värmen i rum jag inte använder?
Undvik att låta rum bli alltför kalla. Anpassa inställningarna efter bostaden och värmesystemet. Fråga en fackperson om du är osäker på hur en större temperatursänkning påverkar huset.
Hur mycket behöver jag lägga undan varje månad?
Utgå från dina egna årskostnader, justera för kända prisändringar och dela beloppet med tolv. Kontrollera sedan att pengarna räcker till fakturorna när de förfaller. Om värmen redan ingår i hyran eller avgiften ska du inte lägga till samma kostnad igen.
Behöver jag byta fönster för att få lägre värmekostnader?
Börja med att undersöka var problemen finns. Slitna tätningslister kan kräva en mindre åtgärd, medan skadade fönster eller brister i isoleringen behöver en större bedömning. Ta in underlag innan du beställer ett kostsamt arbete.
Börja med bostaden och förra årets fakturor
Gå igenom fönster, dörrar och element. Skriv upp det som behöver åtgärdas och vem som ansvarar för arbetet. Ta sedan fram energifakturorna och kontrollera vilka kostnader du faktiskt betalar själv.
Med den informationen kan du prioritera rätt åtgärder och sätta en månadsbudget som tar hänsyn till vinterns högre utgifter.