Så klarar du tre dygn

Vi lever i en allt mer global värld och i takt med att vi blivit mer integrerade i den globala ekonomin har vi blivit mindre självförsörjande och mer importberoende. Tekniken har bidragit till en kontinuerligt ökad levnadsstandard, men samtidigt gjort vårt samhälle beroende av en kontinuerlig elförsörjning och därmed sårbart för störningar. De flesta klarar ett kort strömavbrott. Men har du vad som krävs för att klara dig om en längre kris skulle uppstå? Om inte, vad skulle det kosta att skaffa nödvändig utrustning? ViaConto har undersökt vad ett hushåll behöver för att klara sig i minst tre dygn och vad det kan kosta.

Fåtal hushåll redo

ViaConto har i ett tidigare blogginlägg uppmärksammat att hushållen i Sverige generellt har dålig krisberedskap. Sju av tio svenskar upplever att de saknar tillräcklig beredskap inför en eventuell situation då all infrastruktur slutar att fungera – då det inte finns el, kollektivtrafik, fjärrvärme osv. Det visar Infrateks och Sifos undersökning Kaoskollen.

Kan man räkna med samhällets stöd?

Som medborgare är vi vana vid en fungerande infrastruktur. Många förlitar sig kanske på statens stöd vid kriser. Men faktum är att den svenska försörjningsberedskapen kanske inte är den du tror:

  • Sverige är mer eller mindre beroende av import av olja, läkemedel och livsmedel.
  • Landet har endast oljelager motsvarande 90 dagars daglig förbrukning och saknar ett system för drivmedelsransonering.
  • Inom sjukvården finns endast krisberedskap att hjälpa 5000 akut vårdbehövande i en region.
  • Läkemedelsförsörjningen är tveksam då landstingen har minimala förråd. Man litar istället på grossister och logistikföretag, vilka likaså håller minimala förråd.
  • Det finns inget beredskapslager av livsmedel i Sverige. Vid en eventuell kris innebär det att ansvaret för matförsörjningen i Sverige ligger på den enskilda medborgaren, företaget eller organisationen som tidigare hade ansvaret, te.x skolan ska servera barnen lunch, äldrevårdens utförare ska fortsätta tillhandahålla mat. Om transporter av livsmedel inte fungerar, kan man räkna med att det blir tomt i butikens hyllor redan efter ett dygn.

Alltmer av vår samhällsservice och -funktioner utförs av privata aktörer. Det gäller bland annat skola, vård, omsorg, VA-försörjning, el- och telenät, IT-system, infrastruktur, renhållning och kollektivtrafik. Men tre av fyra kommuner uppger att de saknar tillräckliga förberedelser för samarbete med privata aktörerna inom kommunen, enligt experter på krishantering.

 

Vem prioriteras?

Vid händelse av en kris har man själv ett stort personligt ansvar. Vid en krissituation riktas samhällsresurserna i första han till svaga och utsatta grupper. Man förväntas klara sig på egen hand i minst tre till fyra dygn. Det kan ställa särskilda krav på föräldrar till förskolebarn, äldre utan stöd och unga vuxna i eget hushåll.

Att klara sig själv

Civilförsvarsförbundet driver just nu en kampanj, #72timmar som syftar till att öka kunskaperna om krisberedskap i samhället. Varje hushåll kan öka sin beredskap genom att skaffa sig kunskaper, utrustning och förnödenheter.

Göteborgs stad, som hakat på kampanjen, rekommenderar att man gör en ”krislåda”för att klara sig. I kampanjen framgår att en krislådan bör innehålla bland annat mat med tillagningsmöjlighet, vatten och förvaring, värme- och ljuskällor, husapotek, kontanter och informationskanaler.

Vad kostar en ”krislåda” för ett hushåll?

Krislådan kan bli en dyr affär för många hushåll. Våra beräkningar nedan visar att det är kostsamt att införskaffa allt nytt – en krislåda kan kosta omkring 3800 kr.

Tabellen nedan är ett exempel på vad en ”krislåda” kan kosta för ett hushåll med fyra personer. Vi har inte räknat med kostnaden för saker som ofta redan finns hemma såsom: kokkärl, värmeljus, stearinljus, tändstickor, filtar, varma kläder och hygienartiklar. De flesta har också livsmedel hemma motsvarande 3-12 dagar förbrukning, enligt Livsmedelsverket.

 

Produkt Kostnad kr Totalt kr
Vattendunkar, 3 st à 20 liter 150 kr 450
Campingkök 500
Bärbar eller hopfällbar kolgrill 300
Stormkök 600
Kokkärl 500
Värmekälla (ex. gasolvärmare) 990
Ficklampa, med batterier 60
Radio med batteri 200
Husapotek ”första hjälpen” 200
Summa totalt: 3800

Priserna ovan är endast menade som exempel.

 

Behöver du prioritera dina inköp?

Fundera över vad du har hemma, vad du kan behöva komplettera med och vad du absolut behöver köpa. Det gäller att överväga alternativen utifrån sina egna förutsättningar. Till exempel kan man fråga sig om det är nödvändigt med ett dyrt gasolkök om man inte redan har ett. Det kanske räcker med en utomhusgrill eller ett enklare stormkök? Tänk på att det behövs bränsle till ditt kök och att du behöver räkna med den kostnaden när du överväger vilket alternativ som passar ditt hushåll.

Glöm inte att kontrollera saker du vet att du redan har. Kanske håller stearinljusen på att ta slut? Fungerar ficklampan fortfarande? Finns det extra batterier till den? Dessa är exempel på enkla åtgärder för att öka din beredskap och kostar inte mycket.

För att minska inköpsutgifterna kan man leta bland realisationserbjudanden, på begagnatmarknaden och i bekantskapskretsen. Det lönar sig också att tänka kreativt. Den billigaste lösningen är att använda saker du redan har – fast på ett nytt oväntat sätt. Berätta gärna om du själv hitta har hittat på en smart lösning eller kan tipsa om något knep på hur man kan klara sig utan att behöva köpa dyra produkter? Vilka saker skulle du själv prioritera att köpa?

Mer information om vad du kan göra för att förbereda dig finns på bland annat:

 

 

 

 

 

 
Skriven av:
Om författaren: ViaConto erbjuder korttidskrediter till privatpersoner på den svenska marknaden. ViaConto tillhör VIA SMS Gruppen som har verksamhet i Sverige, Spanien, Lettland, Litauen, Polen och Tjeckien. Företaget har som mål att erbjuda finansiella tjänster som är användarvänliga och uppfyller kundernas behov.

Leave a Reply

Your email address will not be published.