Varför firar vi påsk?

Posted on

Varför firar vi påsk?

I Sverige har vi firat påsk sedan 1100-talet. Det är en populär högtid då vi äter påskägg, pyntar med påskris och går utklädda till påskkärringar. Men hur kommer det sig att man firar påsken? Och när är det egentligen påsk?

Påsken tillhör kristendomens viktigaste helg. Det finns ett religiöst budskap som är att man påminner om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Påsk är ett ord man tagit från hebreiska ordet ”pesah” och medeltidslatinets ”pascha”. Hebreiskans “pesach”, betyder passera eller skona. Påsken var från första början en judisk tradition som firas till minne av uttåget ut Egypten.

Påsken är inte bara en dag, utan det är en påskvecka. Veckan före påsk kallas ”stilla veckan”, som inleds med palmsöndagen. Sedan kommer påskhelgen som idag består av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Påsken hör även samman med fastlagen och fastan.

Det är den sista veckan i fastan som man kallar för stilla veckan, eller för dymmelveckan. Den inleds med palmsöndagen.

Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag efter det medeltida bruket att vira tyg kring kyrkklockornas kläppar för att de skulle ljuda dovt. Eller så kunde man byta ut de vanliga mot träkläppar (dymmel = träplugg, träkläpp). Nu ansåg man att påskfriden började, den strängt markerade stillheten inför den stora helgen.

Skärtorsdag och natten var enligt folktro, häxornas natt. Häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med Djävulen och hans anhang. Dagens påskkärringar, oftast utklädda barn som önskar glad påsk och kanske överlämnar påskbrev, är inspirerade av bondesamhällets häxeriföreställningar. Från början imiterade påskkäringarna riktiga häxor.

Långfredag är en dag som långt fram i tiden varit präglad av stor stillhet och tystnad. Detta då denna dag är Jesus dödsdag.

I Sverige börjar påsken att firas på påskaftonen, som är dagen före Jesus återuppståndelse i den bibliska berättelsen. När påsken börjar så innebär det att fastan är slut. Då har det varit en 40 dagars lång period där man inte ätit kött. Fastan lever kvar från den katolska tiden, men inte många så att säga lever efter den. Vi firar påsk på påskafton, men om man ska vara noga så är det vid midnatt som påsken börjar. Det är då Kristi uppståndelse från de döda sker, på påskdagen.

Inom kristendomen firar man påsken som ett minne av Jesus, att han korsfästes, dog och återuppstod. För många är det dock en helg att umgås med familjen.

Påskveckan

I Sverige börjar som sagt påsken traditionellt firas på påskaftonen, alltså dagen före Jesus återuppståndelse i den bibliska berättelsen. Påskveckan inleds med stilla veckan eller dymmelveckan som är en period som påminde om Jesus lidande. Denna vecka skulle man inte göra saker som att anordna fester eller bröllop. Att dymla som man sa förr, det var just att se till att kyrkklockans järnklapp byttes ut eller lindades med tyg.

För oss idag är det skärtorsdagen som inleder påskhelgen. Förr var detta dagen som häxorna begav sig ut och till Blåkulla. Idag är det istället påskkärringar och gubbar man kan se, från denna dag, men de kan även komma och knacka på då det är långfredagen eller på påskaftonen.

Långfredagen hade länge i Sverige en stark betoning på sorg och bot. Den firades stilla, oftast med svarta kläder. Sorg- och botgöringstemat har funnits med till modern tid. Teatrar, danspalats och biografer var ända fram till 1970-talet enligt lag skyldiga att hålla stängt. Påskafton har ett mer festligt tema, eftersom påskhelgen sedan gammalt inleds redan på aftonen före påskdagen.

Påskens traditioner

Påsken är förknippad med en del olika saker. En sak är med ris, så kallat fatslagsris eller påskris. Idag är det för att man ska ha det som prydnad. Men så har det inte alltid varit. Under bondesamhället så hade detta ris en symbolisk innebörd av lidande men också lekfullhet. Man använde detta ris under långfredagen för att piska varandra på låtsas, i alla fall sedan 1600-talet i Sverige. Påskriset idag, som är ett dekorationsris, blev vanligare under 1800-talet.

En annan symbol för påsken är ägg! Ägg som mat är en spridd kristen symbol, men en annan anledning att man äter eller åt mycket ägg denna tid, var just för att hönorna nu under denna period började värpa igen. Så tillgången på ägg var mycket bra.

En annan symbol för påsk är påskharen. Dock är det en mer sentida tradition som kommer från Tysklandoch det under sent 1800-tal. Påskharens spridning i Europa och senare Sverige har sin förklaring i godisindustrins expansion under 1800-talet.

Påskbrasa

Påskbrasa eller påskeld, är något som man tänder under påskaftons kväll. Dessa är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet och har kommit till Sverige från Holland via holländska köpmän till Göteborg. Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige. Förr tände man dessa brasor för att skrämma bort påskkärringarna, alltså häxorna.

Idag är det inte lika vanligt att tända en påskbrasa, då man oftast även har en brasa under valborg. Men det finns över landet de som fortfarande har påskelden som tradition och där de tävlar om att ha den största brasan.

När är det påsk 2019?

Påsken firas på olika datum varje år, men infaller alltid någon gång mellan den 22:a mars och 25:e april. Påskafton detta år, alltså 2019 infaller lördag den 20 april.

När vi firar påsk beror på en regel som fastställdes på ett kyrkomöte år 325 – påskdagen ska vara den första söndagen efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen.

Påskmat

För många så är det så att påsk och mat de hör i hop. Det är faktiskt så att att påsken är den näst största mathelgen efter julen. De vanligaste maträtterna som man äter under denna helg är ägg, lax, sill och lammstek.

Under påsk äter vi dubbelt så mycket ägg som under en normal vecka. Sedan har man även äggen till annat, som att måla eller dekorera dem.

Servering av en påskbuffé med många olika rätter och en efterrättskaka eller annan söt efterrätt är vanligt under påsken idag.

Påskmat i Sverige

Det som var höjdpunkterna förr om åren på påskbordet var kött och ägg, eftersom man inte fått äta detta på 40 dagar under fastan. Idag är det även vanligt att man har fler saker på påskbordet. Det är flera olika fiskrätter, så som sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika varianter. Under 1900-talet kom lamm att bli vanligt att äta under påsken. Påskbordet påminner om julbordet, men är ofta lite ”lättare”. Det ingår även rätter från det så kallade klassiska smörgåsbordet, så som sill, knäcke och brännvin. Sedan dricker vi även påskmust.

Påskmat i andra länder

Även i andra länder äter man påskmat, men med variationer på det vi äter i Sverige. I Finland har mat till exempelvis en påskrätt som kallas memma, detta är en efterrätt som i huvudsak är gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Denna äts oftast med strösocker och kaffegrädde.

Inom den judiska traditionen så har lammet en symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land. Därmed äter man gärna lamm under denna högtid.

I Ungern finns det en slags köttfärslimpa som man lagar. Den har hårdkokta ägg i sitt mitt. Dessa ägg kommer av målade påskäggen man får i present under påskfirandet. Denna köttfärslimpa serveras oftast kall.

Så mycket påskgodis äter vi

Under påsken är det vanligt med godis och det i mängder och gärna i tomma påskägg. Man fyller dessa ägg med godis, choklad och annat sött och så gömmer man dem så att barnen får leta upp dem. Under påskveckan brukar det säljas runt 6 000 ton godis. Påsken är den helg som det säljs mest godis i Sverige.

Att äta godis till påsk är en tradition sedan 1200-talet. Under denna tid var det dyrt med socker vilket gjorde att sötsaker ansågs vara festligt och extravagant. Seden har hållit i sig, trots att det inte längre är dyrt med sötsaker.

Gå påskkärring

Påskkärringen har en ganska mörk historia då det förr symboliserade häxorna. Men idag är det i stort sett enbart förknippat med de barn som klär ut sig i huckle, förkläde och målar sig med fräknar och rosiga kinder. Dessa går från dörr till dörr, knackar på, önskar glad påsk och ibland delar ut påskkort eller teckningar. Oftast då får de godis.

Den som vill klä ut sig till en påskkärring kan göra det genom att ta på sig färgglada kläder, kjolar, förkläden, hucklen med mera. En påskgubbe kan ha en hatt och rock, samt målad mustasch. Sedan ha med sig korg att lägga godiset i.

Skärtorsdagen är den vanligaste dagen att gå påskkärring, men det beror lite på var i Sverige du bor. I västra Sverige, och kanske även i vissa södra delar av landet, går man i stället påskkärring på påskafton.

Fira påsken

Se till att samla dina nära och kära och fira påsken tillsammans. Idag är denna helgen ett ypperligt tillfälle att samla familjen. Om det är så att du behöver lite extra pengar inför denna helg, så har du möjligheten att låna av oss!

Leave a Reply

Your email address will not be published.