Snart är det jul igen – läs om varför vi firar jul, jultraditioner och julkul
Vår tids julfirande har kommit att utvecklas från en blandning av olika traditioner. Dock är det ju som så att den huvudsakliga anledningen till att vi firar, Jesu födelse. När detta ska ha skett, vilket år eller datum, det är det egentligen ingen som vet. Juldagen blev den officiella dagen för Jesu födelse på grund av att flera romerska kejsare gjorde denna dag till en stor festdag. Det var även denna dag som man firade solgudens födelse och solens återfödelse i samband med vinterstolsståndet. Julen ser olika ut i olika länder och har olika traditioner. Ordet jul vet man inte exakt var det kommer från, men att ”dricka jul” är något som förekom i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från 900-talet.
Varför en julgran?
Nu för tiden har de allra flesta en gran inne, som man dekorerar med glitter, kulor och ljus. Förr i tiden hade man kvistade granar på var sin sida om ytterdörren. Det var som ett slags tecken att julefriden kommit samt för att skydda sig mot onda makter. Dessa ställdes ut den 21 december, på Tomasdagen. Traditionen med en ljusprydd inomhusgran kommer från Tyskland. Den första kända klädda granen är från 1741 och denna gran fanns på Stora Sundby i Södermanland. Då var ljusen av vax, klädd med goda saker att äta och julklappar under granen.
I slutet av 1800-talet kom julgranen att bli allmän. Nu fanns den i både herrgårdar och stugor. Hade man en trång stuga så hände det att man ställde granen på en pall eller hängde den i taket. Förmögna familjer hade även en gran stående på bordet, vilket var mycket vanligt förekommande i Tyskland. Från detta land kom även de första julgransprydnaderna och julklapparna, som mekaniska leksaker och dockor.
Granar som var enkla klädde man med prydnader som gick att äta, så som äpplen, russin, nötter och pepparkaksfigurer. Även marknadskarameller och hemmagjorda girlanger. Granar i fattiga hem kunde ofta pyntas med papperstussar i brunt papper, medan välbärgade hem pyntade sina granar överdådigt.
Julbocken och jultomten
Julbockens historia är något diffus. Man vet att i katolska länder så brukade en figur som klädde ut sig till S:t Nikolaus komma och det den 6 december, för att belöna flitiga skolbarn. Efter honom kom en djävulsfigur i bockgestalt som straffade de olydiga barnen. Men julbocken har även varit julklappsutdelare och varit en populär figur i olika julupptåg.
När det kommer till jultomten så är det för många en tjock man i röda kläder och med ett vitt skägg. Detta kommer från USA och deras Santa Claus men den tomten härstammar från början från den holländska versionen Sinter Klaas som sjömän och bosättare på 1800-talet tog med sig till Amerika.
Man vet att det fanns en man, den mycket religiöse Sankt Nikolaus och han var mycket känd för att vara givmild mot fattiga. Ett stort antal kyrkor och altare har blivit resta i hans ära. Det finns en legend om Sankt Nikolaus som berättar att en värdshusvärd mördade tre pojkar och därefter lade dem i träkar för att salta in dem. Genom en ängel fick Nikolaus reda på detta och han återuppväckte pojkarna från de döda genom sina böner. Det är genom legenden om de tre pojkarna som Sankt Nikolaus har kommit att förknippas med barn. Nikolaus-dagen firas flitigt den 6 december, till exempel med presenter till barnen i Holland.
Tomten och jultomten är inte samma sak heller. Tomten är ett mytologiskt väsen i skandinavisk folktro, som höll vakt på gården. Om man såg till att tomten hade det bra och trivdes så såg han till att allt gick bra. Men gjorde man inte det så kunde han ställa till med problem.
Det ska också tilläggas att Tomten och Jultomten inte är samma sak även om båda är en förebild för dagens Jultomte. Tomten är ett mytologiskt väsen i skandinavisk folktro. Han höll vakt på gården och ansågs allmänt som snäll, men om man inte gjorde som han ville kunde han ställa till med alla möjliga slags rackartyg.
Julklappar
Idag är en julklapp något man ger till varandra runt jul. Men förr så var det inte så. Ordet julklapp kommer från sedan att i största hemlighet lämna en så kallad skamgåva. Man fäste då en elak vers på ett vedträ eller på en halmbock. Denna lämnade man på natten till mottagaren genom att klappa hårt på dörren, slänga in klappen och springa därifrån. Detta skedde under 1600-talet i den svenska allmogemiljön.
Mitten av 1700-talet så kom man i högre samhällsklasser att börja ge varandra julklappar i form av ”illgåvor”, även det en variant av skamgåva. Sedan kom dessa seder att smälta samman med de seder vi har nu.
Julafton
Vi brukar räkna ner till julafton och man brukar göra det genom att säga dan före dan före dan före dopparedan. Dopparedan som benämning för julafton är något vi i Sverige är ensamma om, men seden med dopp i grytan förekommer även i övriga Norden. Denna sed innebar att på julafton stod det en gryta med köttspad på spisen, som man snabbt kunde doppa lite bröd i, medan man förberedde julen. Oftast på doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. Sedan var man även tvungen att göra brödet mjukt, då det var hårt tack vare att man inte bakade så ofta.
Förr i tiden i det gamla bondesamhället så var det så att julaftonskvällen var den högtidligaste stunden på hela året. Många dagar av hårt arbete hade inför detta utförts och nu kunde man slappna av och fira. Det innebar förstås att man var klar med julveden, satt upp fåglarnas julkärve, hängt in alla redskap, städat fähuset, matat djuren, fixat logen och så vidare. Inne så hade man hängt upp julbonader, dukade julbordet och la extra fin halm på golvet. På spisen puttrade grytorna och från visthusboden hämtades in korvar, lutfisk och så vidare. På kvällen kom då julefriden att lägra sig. Man tände ljus, alla var nybadade och klädda i sin bästa kläder. Man bad en bordsbön och åt av dem goda maten man tillverkat själva på gården.
Roliga julfakta
I ukrainska julgransdekorationer förekommer ofta en konstgjord spindel med nät. Detta då ett spindelnät som hittas på julaftonsmorgon tros bringa lycka.
Det går att äta julgranar. Många delar av granar och tallar kan ätas. Barren innehåller mycket C-vitamin. Kottar innehåller också mycket näring.
Elektriska julgransljus användes första gången år 1895. Uppfinnaren var amerikanen Ralph E Morris.
Det finns två öar som heter Christmas Island. Den ena finns i Stilla Havet och den andra ligger i Indiska Oceanen.
Grekerna använder traditionellt sett inte julgranar.
Enligt en grekisk legend finns det illvilliga små väsen som kallas Kallikantzaroi eller Kallikantzari, och dessa sägs ställa till med olika hyss under julen. För att bli av med dem ska man bränna antingen salt eller en gammal sko, vars stank sägs få dem på flykt. Andra metoder inkluderar att hänga ett griskäkben vid dörren och elda mycket så att dem inte kommer in genom skorstenen.
1996 förbjöds julkörer (Christmas caroling) i två stora shoppingcenter i Florida efter att handlare och shoppare klagat på att julkörerna varit för högljudda och tagit för mycket plats.
I Armenien består en traditionell julaftonsmåltid av stekt fisk, sallad och spenat. Måltiden äts efter julaftonsgudstjänsten till åminnelse av Marias middagsmål dagen före Jesu födelse.
I Storbritannien har man ätit julpajer sedan 1700-talet. Att äta en paj på var och en av julens 12 dagar sägs bringa lycka under kommande års 12 månader.
I Sverige och Finland var det förr i tiden dubbla böter på alla brott under julfriden.
I Guatemala firas Juldagen den 25 december, men de vuxna ger inte julklappar till varandra förrän på Nyårsdagen. Barnen får sina på Juldagens morgon.
I Nordamerika hänger barnen ut sina strumpor medan holländska barn hänger ut sina skor för att få julklappar i.
I Norge gömde man alla kvastarna efter att man ätit upp maten och delat ut julklapparna eftersom man trodde att häxor och onda andar stal dem för att åka på.
I Thomas Noons teckning som för första gången visade Jultomten med en släde och renar, levererade han julklappar till soldater i amerikanska inbördeskriget. Teckningen som heter “Santa Claus in Camp” publicerades i Harper´s Weekly den 3 januari 1863.
I Ukraina har man ett traditionellt julbröd kallat “kolach”. Man lägger brödet i mitten av bordet. Brödet flätas till en ring och tre sådana bröd läggs ovanpå varandra med ett ljus i mitten på det översta brödet. De tre ringarna symboliserar treenigheten.
I viktorianska England var kalkon ett populärt inslag på julen. En del kalkoner föddes upp i Norfolk och togs till marknaden i London. För att skydda deras fötter från den frusna leran försåg man dom med stövlar av väv eller läder. Gässen fick inga stövlar utan deras fötter skyddades med ett lager tjära.
Det uppskattas att ungefär 400 000 människor varje år blir sjuka efter att ha ätit gammal julmat.
Julen är den tid på året då det köps mest diamanter.
New York Citys byggnad Empire State Buildings ljus släcks vid midnatt varje kväll undantaget Julafton, Juldagen, Nyårsafton, Nyårsdagen och St Patricks Day då dem släcks klockan 3 på natten.
Den kanadensiska provinsen Nova Scotia är världens största exportör av hummer, vilda blåbär och julgranar.
Julen börjar när solen går ner den 24 december och slutar när solen går ner den 5 januari. Därför har julen 12 dagar.
Det första julkortet skapades i England den 9 december 1842.
Den nordeuropeiska seden med ljus i granen härstammar från tron på att det skyddade skogsmarkens ande när andra träd tappade löven under vintern.